|
|
SVENSKA KYRKAN
Vid ingången av det nya årtusendet ändrades
Svenska Kyrkans förhållande till
staten Sverige. Sedan
reformationen i början på
1500-talet har Svenska
Kyrkan och svenska staten
varit tätt knutna till
varandra. Den bindningen
upphörde.
Medlemmar är de som den 1/1 2000
tillhörde Svenska Kyrkan och de som därefter döpts in i kyrkan. I
överenskommelsen med staten ingick att Svenska Kyrkan har av staten fått
ansvaret för allmänna begravningsplatser. Vidare fick kyrkan behålla sina
tillgångar.
Svenska Kyrkan är en öppen,
rikstäckande kyrka med demokratiskt uppbyggd organisation. C:a 71% (2009) av dem
som är bosatta i Sverige tillhör Svenska Kyrkan. Kyrkan får hjälp av staten att
ta upp medlemsavgiften (kyrkoavgiften) via skattsedeln. Kyrkoavgiften variera
mellan olika församlingar. Den beräknas på samma sätt som kommunalskatten.
Kyrkoavgiften är i genomsnitt i 1,18% av den skattepliktiga inkomsten.
I Brunnby församling är kyrkoavgiften 1,20. Den som inte tillhör Svenska Kyrkan
betalar enbart den faststållda begravningsavgiften.
Svenska Kyrkans högsta beslutande
organ är Kyrkomötet (kyrkans ”riksdag”). Det har 251 ledamöter. Kyrkomötet
beslutar om bestämmelserna i Kyrkoordningen som innehåller bestämmelser om
Svenska Kyrkans lära, organisation och verksamhet. Kyrkomötet beslutar också om
gudstjänstordningar och väljer ledamöter till Kyrkostyrelse (”regeringen”).
Medlemmarna i Kyrkomötet väljs vart
fjärde år i allmänna val, där alla som tillhör Svenska Kyrkan och som fyllt 16
år får delta. För att bli vald måste man vara 18 år, vara döpt och tillhöra
Svenska Kyrkan.
Svenska Kyrkan är uppdelad i 13 stift.
I varje stift finns stiftsfullmäktige och stiftsstyrelse som väljs på samma sätt
som Kyrkomötet. Stiftet skall ha tillsyn över församlingslivet i stiftet genom
utbildning, rådgivning och fortbildning.
I varje stift finns också ett
domkapitel som arbetar med frågor om prästtillsättningar, prästernas och
diakonernas ämbetsförvaltning, gudstjänstliv och kyrkorummens utformning.
Domkapitel utfärdar också en församlingsinstruktion för varje församling.
Biskopen kan inte väljas till ledamot
av Kyrkomötet, men har skyldighet att närvara. Biskopen kan inte heller väljas
till ledamot av stiftsfullmäktige men är automatiskt ordförande i
stiftsstyrelsen och domkapitlet.Biskopens uppgift idag är främst att viga
präster och diakoner till deras ämbeten i kyrkan och att vara inspiratör och
företrädare för kyrkan.
|
|