Kyrkan med sina gråstensmurar tillkom
på 1100-talet eller början på 1200-talet. Den omfattade då långskepp
och ett smalare kvadratiskt kor. Två små fönster är kvar från denna tid, ett
bakom predikstolen och ett på södra sidan, nu dolt av valvet. Av inventarierna
från denna tid finns endast ett triumfkrucifix från 1300-talet bevarat. Det
finns nu på historiska museet i Lund.
Under hela 1400-talet förändrades kyrkan. Då tillkom den norra korsarmen, tornet
med de gotiska fönsterna och valven med kalkmålningar.
De flesta av dessa
förändringar var möjliga tack vare gåvor från Krognossläkten på Krapperup.
Brunnby kyrka är berömd för de välbevarande kalkmålningarna som bl. a. består
av bilder på en rad helgon. Då kyrkan är helgad åt aposteln Andreas finns även
en serie Andreas-bilder. Målningarna är gjorda av den så kallade
Helsingborgsmästaren som också har gjort målningarna i Mariakyrkan i
Helsingborg.
År 1556 fick Brunnby kyrka sin första kyrkklocka, skänkt av Anne Olufsdotter.
Den fungerar fortfarande, även om den blev omgjuten på 1800-talet. Inför en
biskopsvisitation 1623 fick kyrkan en hel del nya inventarier. En ny altartavla
och en ny dopfunt införskaffades. Predikstolen, som är densamma som idag,
tillkom också under denna tid. Senare sattes också riksvapnet med Karl XI:s
namnchiffer upp över den västra ingången för att påminna skåningarna om att de
blivit svenskar. Under kyrkoherde Erik Sinius undergick kyrkan en omfattande
restaurering år 1731-32. Då tillkom bland annat den altaruppsats som nu står i
södra korsarmen, träskulpturerna, nytt nattvardssilver och ytterligare en
kyrkklocka. På tornets sydsida står årtalet 1775 då omfattande reparationer
utfördes. Anledningen var att 1774 hade blixten slagit ner så kraftigt så att
tornet delvis rasade. Hundra år senare, 1831-32, genomgick kyrkan en ganska
kraftig reparation och en del förändringar i fråga om fönster och ingångar. År
1841 fick kyrkan sin första orgel. Ett par rester av orginalorgeln finns
bevarade och är uppsatta på den västra tornväggen.
Ytterligare en stor restaureringen ägde rum 1911-12 som gav kyrkan dess nu-
varande utseende. Kalkmålningarna som tidigare övertäckts togs fram på nytt.
Korsarmarna utvidgades något, och ljuskronorna införskaffades.
Nu tillkom den
nya orgeln, som byggdes av orgelfirman Setterquist och Son efter förslag till
disposition av en av dåtidens allra främsta orgelexperter, organisten, musikpedagogen och tonsättaren Otto Olsson.
Finansiär var baron Nils Gyllenstierna.
Orgeln är pneumatisk, har två manualer, pedalverk och 21 stämmor. Den har en
vacker romantisk stämklang. Vid invigningen den 22 december 1912 var det ovan
nämnde Otto Olsson som trakterade instrumentet. Åren 1994-95 restaurerades kyrkan
grundligt, bl.a. rengjordes samtliga målningar i kyrkan. Kyrkogården är omgiven
av en mur med stigluckor. Den utvidgades år 1869 och 1960. På kyrkoården finns
en s.k. tiondelada. Gravkapellet byggdes 1938.
Arilds Kapell

I en medeltida ballad berättas om en pojke vid namn Arvid, sedermera kallad
Arild. Han bodde i Stubbarp med sin mor och styvfar.
Styvfadern avundades
Arvid
så mycket att han skickade ut denne i ett fartyg, som skepparen fick
order att
sätta i brand. Arvids döda kropp spolades i land och återfanns efter en tid av
hans moder. Hon lät begrava sonen och uppförde ett kapell på platsen: S:t Arilds
kapell.
Arilds kapell är Skånes enda bevarade medeltida kustkapell. Det uppfördes
omkring sekelskiftet 1400 och byggdes till mot öster i slutet av 1400-talet. Det
byggdes för att betjäna de fiskare som tillfälligt vistades vid kusten i samband
med höstens sillfiske. Byggherre bör ärkesätet i Lund ha varit medan utbyggnaden
bekostades av Barbara Brahe till Krapperup. Kapellet ägdes av Krapperups gods
fram till 1925.

Av medeltida inredning återstår det tegelmurade altaret och en snidad bänk.
Mellan åren 1736 och 1744 renoverades kapellet.
Altartavla och marmoreringsmålad
bänkinredning tillkom. Från denna period härstammar även kapellets äldsta
votivskepp, en galeas skänkt av en färjeman i Helsingborg. Kapellet genomgick en
större renovering 1900, då hela inredningen målades brun. Den ursprungliga
marmoreringsmålningen togs åter fram drygt 50 år senare. Genom årens lopp har en
rad inventarier skänkts till kapellet, såsom ljuskronor och ljusstakar. I en
liten glasburk förvaras några tygbitar som sägs vara rester av S:t Arilds
skjorta. Kapellet omges av en kyrkogård, på vilken endast ilandflutna, drunknade
personer vilar.
Text; Arilds kapell: Caroline Ranby
Mölle kapell
Då Arild varit
det ledande fiskeläget i Brunnby församling under lång tid hade
det inte funnits något behov av ett kapell i Mölle. De stora turistströmmarna
till Mölle och Kullen runt sekelskiftet gjorde att Mölle gick om Arild i
befolkningsmängd och behovet av ett kapell uppstod. Gudstjänster hade tidigare
hållits i byfogdens hus och senare i mellanskolan. År 1902 bildades Mölle
Kapell-stiftelse och insamlingar startade för att kunna bygga ett kapell. Sakta
men säkert ökade kapitalet men första världskriget och dåliga tider gjorde att
saken drog ut på tiden.
Arkitekten L. G. von Dardel ritade 1929 skisser på hur kapellet skulle kunna se
ut. Skisserna genomgick vissa förändringar och 1935 stod kapellet färdigt. Byggd
av Höganästegel av byggmästare Axel Nilsson från Nyhamnsläge.
Kapellet är oförändrat sedan det byggdes, dock har en rad inventarier skänkts av
församlingsbor.