Kyrkan med sina grå­stensmurar tillkom på 1100-talet eller början på 1200-talet. Den omfattade då långskepp och ett smalare kvadratiskt kor. Två små fönster är kvar från denna tid, ett bakom predikstolen och ett på södra sidan, nu dolt av valvet. Av inventarierna från denna tid finns endast ett triumfkrucifix från 1300-talet bevarat. Det finns nu på historiska museet i Lund.

Under hela 1400-talet förändrades kyrkan. Då tillkom den norra korsarmen, tornet med de gotiska fönsterna och valven med kalkmålningar.  De flesta av dessa förändringar var möjliga tack vare gåvor från Krognossläkten på Krapperup. Brunnby kyrka är berömd för de välbevarande kalkmålning­arna som bl. a. består av bilder på en rad helgon. Då kyrkan är helgad åt aposteln Andreas finns även en serie Andreas-bilder. Målningarna är gjorda av den så kallade Helsingborgsmästaren som också har gjort målningarna i Mariakyrkan i Helsingborg.

År 1556 fick Brunnby kyrka sin första kyrkklocka, skänkt av Anne Olufsdotter. Den fungerar fortfarande, även om den blev omgjuten på 1800-talet. Inför en biskopsvisitation 1623 fick kyrkan en hel del nya inventarier. En ny altartavla och en ny dopfunt införskaffades. Predikstolen, som är densamma som idag, tillkom också under denna tid. Senare sattes också riksvapnet med Karl XI:s namnchiffer upp över den västra ingången för att påminna skåningarna om att de blivit svenskar. Under kyrkoherde Erik Sinius undergick kyrkan en omfattande restaurering år 1731-32. Då tillkom bland annat den altaruppsats som nu står i södra korsarmen, träskulpturerna, nytt nattvardssilver och ytterligare en kyrkklocka. På tornets sydsida står årtalet 1775 då omfattande reparationer utfördes. Anledningen var att 1774 hade blixten slagit ner så kraftigt så att tornet delvis rasade. Hundra år senare, 1831-32, genomgick kyrkan en ganska kraftig reparation och en del förändringar i fråga om fönster och ingångar. År 1841 fick kyrkan sin första orgel. Ett par rester av orginalorgeln finns bevarade och är uppsatta på den västra tornväggen.

Ytterligare en stor restaureringen ägde rum 1911-12 som gav kyrkan dess nu- varande utseende. Kalkmålningarna som tidigare övertäckts togs fram på nytt. Korsarmarna utvidgades något, och ljuskronorna införskaffades.  Nu tillkom den nya orgeln, som byggdes av orgelfirman Setterquist och Son efter förslag till disposition av en av dåtidens allra främsta orgelexperter, organisten, musikpedagogen och tonsättaren Otto Olsson. Finansiär var baron Nils Gyllenstierna. Orgeln är pneumatisk, har två manualer, pedalverk och 21 stämmor. Den har en vacker romantisk stäm­klang. Vid invig­ningen den 22 december 1912 var det ovan nämnde Otto Olsson som trakterade instrumen­tet. Åren 1994-95 restau­rerades kyrkan grundligt, bl.a. rengjordes samtliga målningar i kyrkan. Kyrkogården är omgiven av en mur med stigluckor. Den utvidgades år 1869 och 1960. På kyrkoården finns en s.k. tiondelada. Gravkapellet byggdes 1938.

  Arilds Kapell
I en medeltida ballad berättas om en pojke vid namn Arvid, sedermera kallad Arild. Han bodde i Stubbarp med sin mor och styvfar.
Styvfadern avundades
Arvid så mycket att han skickade ut denne i ett fartyg, som skepparen fick  order att sätta i brand. Arvids döda kropp spolades i land och återfanns efter en tid av hans moder. Hon lät begrava sonen och uppförde ett kapell på platsen: S:t Arilds kapell.

Arilds kapell är Skånes enda bevarade medeltida kustkapell. Det uppfördes omkring sekelskiftet 1400 och byggdes till mot öster i slutet av 1400-talet. Det byggdes för att betjäna de fiskare som tillfälligt vistades vid kusten i samband med höstens sillfiske. Byggherre bör ärkesätet i Lund ha varit medan utbyggnaden bekostades av Barbara Brahe till Krapperup. Kapellet ägdes av Krapperups gods fram till 1925.

Av medeltida inredning återstår det tegelmurade altaret och en snidad bänk. Mellan åren 1736 och 1744 renoverades kapellet.
 Altartavla och marmore­ringsmålad bänkinredning tillkom. Från denna period härstammar även kapellets äldsta votivskepp, en galeas skänkt av en färjeman i Helsingborg. Kapellet genomgick en större renovering 1900, då hela inredningen målades brun. Den ursprungliga marmoreringsmålningen togs åter fram drygt 50 år senare. Genom årens lopp har en rad inventarier skänkts till kapellet, såsom ljuskronor och ljusstakar. I en liten glasburk förvaras några tygbitar som sägs vara rester av S:t Arilds skjorta. Kapellet omges av en kyrkogård, på vilken endast ilandflutna, drunknade personer vilar.
Text; Arilds kapell: Caroline Ranby

Mölle kapell

Då Arild varit  det ledande fiskeläget i Brunnby församling under lång tid hade det inte funnits något behov av ett kapell i Mölle. De stora turist­strömmarna till Mölle och Kullen runt sekelskiftet gjorde att Mölle gick om Arild i befolkningsmängd och behovet av ett kapell uppstod. Gudstjänster hade tidigare hållits i byfogdens hus och senare i mellanskolan. År 1902 bildades Mölle Kapell-stiftelse och insamlingar startade för att kunna bygga ett kapell. Sakta men säkert ökade kapitalet men första världskriget och dåliga tider gjorde att saken drog ut på tiden.

Arkitekten L. G. von Dardel ritade 1929 skisser på hur kapellet skulle kunna se ut. Skisserna genomgick vissa förändringar och 1935 stod kapellet färdigt. Byggd av Höganästegel av bygg­mästare Axel Nilsson från Nyhamnsläge.

Kapellet är oförändrat sedan det byggdes, dock har en rad inventarier skänkts av församlingsbor.